Episod 18 i ”Bara Börje”: Din fru…?

Taggad till tänderna hoppar Börje av bussen 07:53, en timme senare än vanligt. Slobodans ord hörs fortfarande i Börjes huvud, fjäska!

Planen är lagd, också därför det sena anländandet till jobbet. En platta Falcon Export i muta till Gurkan för skiftbyte hjälper Börje att iscensätta steg 1 i planen mot att bli den nya lagerchefen. Exakt 08:00 brukar de högre cheferna dundra in via receptionen, alltid glada och lismandes; Hej! Hur är det med barnen? Hur var spinningpasset? Var krogen värd alla Michelinstjärnor?

Börje brukade skoja på lagret om att företagsledningen är mingelexperter istället för företagsledare men det är precis den vägen som Börje tänkt att nyttja idag. Iklädd skjorta, v-ringad tröja och chinos väljer Börje huvudentrén istället för lagerporten som normalt brukas av lagerpersonalen. Attachéväskan känns plötsligt överdriven och Börje funderar på om han ska slänga den i buskaget utanför entrédörren men bestämmer sig ändå att ta trappan upp mot receptionen med ett fast grepp om handtaget.

Upp för trappan, varje steg går långsammare och långsammare ju mer Börje tänker på hur de inövade mingelfraserna kan bli helt fel beroende på hur Börje blir tilltalad.

  • God morgon Börje! Säger receptionisten glatt.

  • God morgon! Säger Börje och inser att receptionen är tom på minglande tjänstemän.

Genom panoramafönstret ser han hur VD:n kör över gården med sin bil och från andra hållet kommer Slipsens bil. Som om det vore en inövad parad följer hela fem tjänstebilar upp och alla sju bilarna parkerar nästan samtidigt bredvid varandra och fyller därmed hela tjänstemannaparkeringen.

Börje står i receptionens panoramafönster på andra våningen och studerar hur invant alla samlas i en liten grupp bakom bilarna, VD:n klappar några på axeln och alla skrattar glatt med varandra. Satan i gatan! tänker Börje, jag missar hela tillställningen. Samtidigt verkar gruppen komma av sig och tittar undrande upp mot Börje. Börje liksom hoppar snabbt bakåt ett steg så att han inte längre syns. Va sjutton gjorde jag så för, nu verkar det som om jag smygtittar på dem, säger Börje högt för sig själv.

Nu eller aldrig, tänker Börje och går nedför trappan. Halvvägs ner möter han hela gruppen och som om man tryckt in mute på fjärrkontrollen tystnar de samtidigt och tittar förvånat på Börje. Börje stirrar stumt tillbaka.

– Ja? Säger VD:n frågande.

– God morgon Börje! Har det hänt något? Fortsätter VD:n när Börjes svar uteblir.

Alla de inövade fraserna är som bortblåsta och Börje letar frenetiskt i minnet efter minsta,  trevliga konversationsinledning.

– Din fru, säger Börje plötsligt.

– Va? Säger VD:n oroligt. Har det hänt något? Vem har ringt? Vad har hänt? Men säg något Börje!

VD:n blir långsamt vit i ansiktet i takt med att Börjes svar dröjer och Slipsen lägger en tröstande hand på VD:ns axel. Börje blir så överrumplad av den plötsligt oroliga stämningen att han varken förstår VD:ns frågor eller, än värre, inte får fram några fler ord.

– Men för Guds skull Börje! Berätta vad som hänt min fru och vem som ringt hit, kvider VD:n.

Börje finner sig äntligen och rättar sig med;

– Och hur mår din fru? I en mycket kontrollerad ton.

– Va? Utbrister VD:n. Vad menas? Har något hänt med min fru eller inte?

– Naä, det tror jag inte, jag vill bara veta om din fru mår bra? säger Börje så nervöst att det blir en stammande viskning.

VD:n blänger ilsket på Börje, tränger sig bryskt förbi uppför trappen och fräser att Börje ska ge fullkomligt tusan i hur hans fru mår. Kvar står Börje och ler mot övriga gruppen utan att riktigt förstå vad som just hände.

Nu var planen igång. En OK start men inte mer. 3 slipsar av 5 i betyg. Det skulle bli betydligt bättre framöver.

Följ bloggen genom att registrera din e-mail här på sidan. I mobilversionen finns rutan längst ned och i laptopen hittar du den i högerkanten.

Om du gillar den så vore det jättekul om du trycker just Gilla och kanske till och med delar den.

Tack för att just du följer Börjes raka väg genom livet!

Episod 17 i ”Bara Börje”: Taktik Börje, allt handlar om taktik!

”Jag är glad att kunna roa er” säger Börje i en ökensand-torr stämma. Passningen är till Slobodan och Siv som skrattar så våldsamt att Slobodans     lunchpizza nästan är på väg upp genom matsmältningssystemet igen.

”Förlåt” kvider Siv fram. ”Men du är ju helt jävla otrolig! Hur lyckas du med allt?”

I ett sätt att försöka finna sympatier, så hade Börje förtroligt berättat hela storyn från igår, när han rasat in på Slipsens kontor. Sympatierna uteblev och tillbaks från publiken kom bara en garvmatta, som hade gjort självaste Magnus Betnér galet nöjd.

”Taktik Börje. Allt handlar om taktik” säger Slobodan, nu helt plötsligt superallvarlig och med en trovärdig stämma i klass med en politiker.

”Exakt” replikerar Börje blixtsnabbt för att visa att han är med på noterna. ”Vad menar du med taktik förresten?”

”Du måste ha en plan för att de ska välja väg B. Din gamla flört med lagerchefen hjälper föga nu. Inte ens att du välte Slipsens Ferrari-stol hjälper….” utvecklar Slobodan och lägger en blinkning till Siv när han nöjt pikar Börje i sista meningen. Siv börjar skratta igen.

Börje blänger på Siv och tänker febrilt på ordet taktik. Bra ord. Bra idé. Men hur fan gör man?

Börje tittar ner på sin Falcon Export-flaska som framstår som en gudomlig uppenbarelse i stearinljusets sken. Slobodan hade ”Singel-Afton” i kväll och hade pimpat varje bord med stearinljus. (Alla som kände Slobodan visste mycket väl att han fullkomligt gav fasen i om det blev någon matchmaking dessa kvällar. Han ville bara få singelkvinnorna till Pizzerian, rakt in i Slobodan-nätet och det lyckades han skapligt med. Han kallade sig själv Mr 100%)

”Give it to me” säger Börje till slut. ”Ge mig en taktik.”

”Ta fram papper och penna” säger Slobodan och Börje lyder direkt. Det kändes lite coolt att skriva på en servett, precis som i gamla filmer.

”Redo?”

”Yes Sir!”

”Skriv F.”

Börje lyder och skriver bokstaven F.

”Skriv J.”

”Skriv Ä.”

”Fjäder?!? Vad är det för taktik” frågar Siv från sidan, samtidigt som hon pillar på stearinklumpen under ljuset.

Slobodan hör inte. ”Skriv S.”

”Skriv K.”

”Skriv A.”

Börje känner sig som en förstaklassare och väntar snällt på nästa bokstav. ”Inga fler?” frågar Börje och tittar upp från servetten. Slobodan skakar långsamt på huvudet. ”Nope. Där har du taktiken.”

Börje böjer på huvudet och tittar ner på servetten. Nu klarnade allt. Trots liiiiite för långt avstånd mellan bokstäverna så kan han se vad det står:

F j Ä s k A

Yes Sir. Ja Kapten. Uppfattat.

Nu ska det fjäskas. Han såg redan fram mot morgondagen!

 

 

Följ bloggen genom att registrera din e-mail här på sidan. I mobilversionen finns rutan längst ned och i laptopen hittar du den i högerkanten.

Om du gillar den så vore det jättekul om du trycker just Gilla och kanske till och med delar den.

Tack för att just du följer Börjes raka väg genom livet!

 

 

Episod 16 i ”Bara Börje”: TÄNKA HÖGT inte samma som tänka smart!

Börje hade aldrig längtat så mycket efter sina Beta-blockerare som han gjorde nu. (Jo kanske en gång tidigare. Ett långvarigt festande i Thailand hade resulterat i ett akut hjärtflimmer, mitt i en sensuell stund med Ella och fått Börje att kollapsa med ett stön. Medans Ella viskade i Börje öra ”Jag tyckte också att det var skönt”, så hade Börje drömt om sina Beta-blockerare.)

Men det här var en helt annan situation. Han hade klivit rakt in i ett ledningsgruppsmöte och gjort bort sig. Totalt. Han hade dessutom krönt det med att riva ned Slipsens ”Direktörsstol” (Slipsens egen benämning när han berättade om sin nya stol för sin fru på telefon. Allt enligt den bittra lönetjejens ord och därmed sant) och därefter stått korkat stirrande på gruppen och sedan sprungit (Japp, han sprang….) ut ur rummet.

”Varför i helvete sprang jag ut ur rummet?” tänkte Börje när han gick trapporna ned mot lagret igen. (Saken hade inte blivit mindre pinsam, när han blivit varse om att han tänkt högt, när Calle en bit bort svarade ”Inte fan vet jag? Jag är bara säljare”.)

Men han hade nog svaret på frågan redan innan han ställt den till sig själv.

När Börje nykammad hade marscherat in i rummet och oväntat snabbt fick vända sig mot den, i hans lilla värld, hotfulla ledningsgruppen, så hade en text på whiteboarden lyst starkare än självaste Sirius:

  • Lagerchefen slutar. Lösning A eller B?

”Vem den där jädra A var hade Börje ingen susning om, men B! Det finns ju bara en B! Grabben med det stora B var såklart Börje!” blixtrade upp i Börjes glödlampa och han hade riktigt känt hur han sneglade uppåt för att kunna se sin tanke.

Men….

”Så jävla klantigt att få tunghäfta och välta Slipsens stol i just det läget” tänkte Börje, denna gång tyst.
Slipsen hade ett speciellt förhållande till sin stol. Den var av det lite, lite, lite bättre slaget än de vanliga säljarnas, men det räckte för att han skulle vårda den som sin bebis. Nästan i stil med hur han ömmade för sin tyska premiumbil ifrån de lägre serierna. (Börje brukade säga på lagret att det är ”Patetiskt, då det bara visar att man vill men inte kan att ha en sådan bil”)

Börje fnissar för sig själv när han tänker tillbaks. Det var Ella som hade rättat honom. Börje tyckte inte om att bli rättad. Men denna gång kändes det helt ok. Börje hade kommit hem till Ella och förklarat hur jävla ”Reumatiskt det var, att slipsen köpt en sådan lågt stående premiumtysk.”

”Menar du patetisk älskling” hade Ella frågat i sin ömmaste ton.

(Apropå bilen. Det var många som retade sig på att Slipsen körde dyr bil när firman kämpade i motvind. Den som tog det längst var Tanja. Hon noterade färgen på VDns bil och åkte till bilskroten och köpte ett tanklock från en krockad bil i samma färg. Detta tanklock repade hon sedan Slipsens framdörrar med. Gång på gång, men bara lite åt gången så att det kunde vara ett vanligt dörruppslag. Slipsen vågade så klart inte bråka med VDn och lät det vara. Därför kallade nu nästan all personal Slipsens bil för Zebran när den kom åkandes. Kombinationen var mest populär på lagret: ”Här kommer Zlipsen och Zebran!”)

”Så chefen ska sluta?” tänkte Börje med ett lika brutalt som nöjt flin över ansiktet.

”Va?? När då?” ropar Gurkan från trucken. Börje tittar bort och fortsätter gå.

”Måste fan sluta tänka högt” tänker Börje.

”Ja gör det för i helvete!” skriker Gurkan tillbaks.